FILMTIPSET: Dawson City – Frozen Time
Svensk fotografs skildring av guldruschen i Kanada med i unik dokumentär
Text: Michael Dee
Foto: Wolfgang Wesener, Hypnotic Pictures, Picture Palace Pictures,
Vid 1800-talets slut bröt guldruschen ut i den lilla orten Dawson City i Yukon, Kanada. En epok vars kulturella avstamp först i år har kunnat upplevas i det rörliga bildformatet. Och mitt i denna produktion hittar man den svenska, utvandrande fotografen Eric A. Hegg.
Den amerikanske filmskaparen Bill Morrison har sedan mitten på 90-talet skapat sig en stark profil med sina atmosfäriska filmer, baserade på gammal arkivfilm. Han senaste film heter Dawson City - Frozen Time och är baserad på ett de märkligaste arv som guldruschen i Klondikeregionen i Yukon i nordvästra Kanada lämnade efter sig.
Guldruschen utbröt efter att några lokala gruvarbetare den 16 augusti 1898 hittade guld i marken. Först året efter nådde nyheten om fyndet Seattle och San Francisco och då bröt febern ut på allvar. Det beräknas att över 100 000 personer satte av mot Yukon, en resa med otroliga strapatser som gick genom ett kargt, snötäckt berglandskap med Dawson City som slutmål.
Bill Morrison, den amerikanska filmskaparen bakom dokumentären Dawson City – Frozen Time, ger en unik bild av guldfebern i Kanada vid 1800-talets slut.
Ofattbara tomtkostnader under ruschens peak
Dawson City var 1896 knappt mer än ett fiskarläger, hemvist för ett hundratal First Nations. 1898 hade invånarantalet ökat till 30 000 och sedan till 40 000. Det smälldes snabbt upp bostadshus, banker, kontor, barer, hotell och butiker. Och det kostade, minsann.
När ruschen pågick som mest kostade en tomt i Dawson City ofattbara nio miljoner dollar i dagens penningvärde. Och det var de startade affärsrörelserna omkring som kom att tjäna bäst på ruschen. Det var ytterst få guldgrävare som gjorde några fynd och många av dem dog utfattiga.
Brända, sänkta och begravda filmer
Det gällde att underhålla sig mellan varven. Det startades bland annat en idrottsförening, The Dawson Amateur Athletic Association. 1902 började föreningen visa film, som kom från distributörer i Hollywood. Det var aldrig de senaste filmerna de skickade till Dawson City, de hade ofta ett par år på nacken, och det fanns därför inget skäl att lägga pengar på att transportera tillbaka dem eftersom de ansågs uttjänade. Så, vad hände med filmerna efter att alla i Dawson City hade sett dem? En del brändes, andra sänktes i sjön och en del begravdes i marken. Och det är här som Morrisons film tar vid.
I en av filmerna som grävdes fram kan vi se den inflytelserika skådespelerskan Dorothy Davenport (1895 – 1977) spela Martha Gorham i regissören Lloyd B. Carletons Barriers of Society från 1916.
Hundratals rullar nitratfilm under rinken
Idrottsföreningen i Dawson City hade byggt en ishockeyrink, som även kan ha fungerat som en pool. Den revs 1978 och i samband med det stötte en observant förare av en grävskopa på något som stack upp ur marken. Det var en filmrulle. Han upptäckte sedan totalt 533 rullar nitratfilm som legat begravda under anläggningen. Filmerna omhändertogs och fyndet kom att döpas till The Dawson Find. De skador som många av filmerna uppvisar har en besynnerlig poesi över sig och kom att bli känd bland filmarkivister som The Dawson Flutter. Morrison hade känt till fyndet sedan 80-talet och beslöt sig för att göra en film kring det.
1978 stötte en observant förare av en grävskopa på något som stack upp ur marken i Dawson City. Det var en filmrulle. Och fler skulle det finnas där.
Bollnäsfotografen Eric A. Hegg
Mitt i all det här dyker svensken Eric A. Hegg (1867 - 1947) upp. Han var född i Bollnästrakten men utvandrade till USA där han etablerade sig som fotograf. 1897 begav han sig till Dawson City, där han slog upp en fotostudio och letade samtidigt guld.
1897 begav sig den Bollnäsfostrade fotografen Eric A. Heff till Dawson City, där han slog upp en fotostudio och letade samtidigt guld.
Eric tog några av de bästa och framför allt mest dramatiska bilderna av guldruschen. 200 av hans glasnegativ, betraktade som värdelösa, kom senare att användas i ett husbygge i Dawson City, som isolering i väggarna. De upptäcktes på 1950-talet i samband med huset köptes av ett ungt par som beslöt sig att flytta det en bit utanför staden. Och därmed räddades för eftervärlden.
En riktig masterclass
Jag skulle närmast vilja beskriva Dawson City - Frozen Time som en uppvisning, en riktig master class. Morrison berättar historien om Dawson City och guldruschen genom att använda sekvenser ur de gamla spelfilmerna, som tillsammans med stillbilder och texter som får dramatisera historien. Till exempel hur bankväsendet uppstod i Dawson City och de vaudeville-artister, lurendrejare, svindlare som drog sig dit. Och så vidgas filmen. Morrison berättar i film och stillbild hur många av de som senare blev stora namn i Hollywood befann sig i Dawson City när ruschen var i gång som värst. Som Sid Grauman, som byggde den berömda Grauman's Chinese Theatre i Los Angeles och filmregissören William Desmond. Han drar paralleller mellan råkapitalismen i Dawson City och Hollywood. I filmfyndet ingick också journalfilmer, bland annat av The World Series i baseball 1919, då Chicago White Sox lade sig så att Cincinnati Reds kammade hem segern. Spelarna fick hårda straff men de affärsmän som planerat det hela och tjänade mest på det gick fria. Morrison ser detta som en spegel för vår egen tid.
Det är en komplex och trollbindande film. Jag såg den själv i London där Morrison svarade på frågor efteråt och då han kommenterade.
– Guldruschen i Yukon ägde rum 50 år efter den ursprungliga guldruschen i Kalifornien. Dawson City attraherade precis samma sorts hajar, vaudevilletyper och drömmare som då. Några år senare insåg de att Hollywood var den nya guldgruvan, där fantasier kunde skapas och levas ut.
(Dawson City - Frozen Time släpps på dvd i Europa våren 2018.)
