REPORTAGE: Domstolsverket, Jönköping (AV-teknik)
Ett säkrare vittnesmål
Text: Peter Fredberg
Foto: Peter Fredberg / Ewa Ahlin / Patrik Svedberg
Sedan moderniseringen av Sveriges domstolar påbörjades för 14 år sedan har man tagit enorma kliv. I dag är man klara på det sättet att alla salar hos svenska domstolar har modern teknik och lever upp till ambitionen med den moderna rättegången. Och det med hjälp av ett system som gör vårt land nära nog världsunikt.
Vi tar oss till Domstolsverket i Jönköping och följer med Johan Allthin, teknisk chef för deras egen övningssal. Att kunna hålla en modernare rättegång var en av anledningarna till att installera kameror i alla förhandlingssalar i landet. Man vill även kunna spela in alla vittnesutsagor i tingsrätterna med ljud och bild, för framtida användning om det blir aktuellt.
– Här är det viktigt att hålla isär förvaltningsdomstolarna och allmänna domstolar. Det är tingsrätterna som i dag har kravet på sig att spela in ljud och bild. Förvaltningsrätterna har bara krav på ljudinspelning, men även de har ett kamerasystem för videokonferenser, säger Johan.
Redan 2004 påbörjades moderniseringen av Sveriges domstolar. På domstolsverket började man med en testverksamhet och installerade just videokonferensteknik i några utvalda domstolar.
– Två år innan lagen trädde i kraft 2008 började arbetet med att installera kameror och att uppgradera tekniken i alla förhandlingssalar. Det var ett enormt projekt och en rejäl tekniksatsning för domstolsverket. Drygt 650 förhandlingssalar i hela Sverige skulle färdigställas och få ett modernt styrsystem med minst en kamera.
I dag spelas allt in och lagras direkt i deras verksamhetssystem Vera, som har en dedikerad mediadel för detta material. Inspelningarna taggas per automatik med metadata om vem som vittnar, aktuellt målnummer och med övrig relevant information om målet.
I Sverige är vi faktiskt nära nog världsunika med detta system, berättar Johan.
– Visst finns det domstolar runt om i världen som har denna typ av lösningar, men att installera detta i hela landet är vi fortfarande ensamma om.
Effektivisering
I grund och botten är det en effektivisering det handlar om, säger Johan och berättar att man vinner bland annat två saker.
– Dels fattar hovrätten beslut på samma underlag som tingsrätterna, dels slipper du som vittne komma in och vittna ännu en gång i hovrätten, om inget nytt har framkommit.
Men det finns desto fler fördelar, fortsätter han.
– Att använda videokonferenstekniken kan också vara smidigt om parterna befinner sig långt ifrån domstolen. Det är också bra om någon inte vill befinna sig på plats, på grund av rädsla.
Använder ni er av molnet?
– Nej, det sker ingen lagring på molnet med denna typ av material. Det är alldeles för känsliga handlingar.
Hur säkras sändningen?
– Vi har säkrat det på så sätt att all datatrafik går inom vårt eget Domnät. Det går inget externt utanför Sveriges domstolar, vare sig när det gäller lagring eller nätverkstrafik.
Hjärnan i systemet är VCS Control, som ser till att alla samtal kopplas till rätt ställe. Videokonferenssignalen överförs med 128-bitars AES-kryptering och passerar flera brandväggar, som gör den väldigt svår att avlyssna.
Pådrivaren av användandet av fler kameror
Normalt sett sitter en inspelningskamera i salen, men enligt Johan det kan vara upp till tre stycken på plats beroende på salens storlek, till exempel i säkerhetssalarna runt om i landet.
– Vi har fler kameror i dessa salar. Bland annat för att den som ska vittna inte behöver flytta runt i lokalen, utan kan sitta kvar på sin plats. Utöver dessa kameror tillkommer kameror till videokonferenssystemen, vilket har drivit fram användandet av fler kameror.
I en modern sal har man i dag upp till 4–5 kameror totalt med lite olika syfte.
– En del är specifikt dedikerade att spela in vittnet och andra för att fånga videokonferensmaterial på bästa sätt.
De vanligaste kamerorna som installeras är Panasonic AW-HE40SW med 30x optisk zoom och 1/2.3-type MOS-sensor, och Sony SRG-300SE med 30x optisk zoom och 1/2.8 Exmor CMOS-sensor. Ljudet tas bland annat upp av en mikrofonkapsel, en AKG CK31 med svanhalsen GN50.
Behövs flera personer för att kunna hantera kameror och annan teknik under en förhandling?
– Det var faktiskt en förutsättning med den här reformen att tekniken skulle vara så enkel så att det inte behövdes ytterligare personal för att sköta den. Vår övningssal där vi befinner oss nu är fullt utrustad med den tekniken som finns i salarna runt om i landet. Här lär de sig hur tekniken fungerar och hur de ska underhålla den. Det är jurister som styr kamerorna med hjälp av en pekskärmen som oftast står mellan protokollföraren och domaren. Om domaren vill kan hen sköta tekniken, men oftast är det protokollföraren som sköter det hela under en förhandling.
Totalt består Domstolsverkets teknikenhet av 16 personer i Jönköping, fyra stycken fungerar som teknisk support åt hela landet. Det är därför Domstolsverket håller utbildningarna så att de kan lösa de flesta tekniska problem som skulle kunna uppstå innan de återkopplar till supporten.
Det är jurister som styr kamerorna och all teknik med hjälp av en pekskärm, som oftast står mellan protokollföraren och domaren.
En ansenlig mängd krav att uppfylla
2008 var installationerna rörande inspelningsteknik i alla de 650 förhandlingssalarna i landet klara. Med dagens teknik som ska installeras beräknar Johan att det tar tre till fyra veckor, beroende på salens storlek.
– Det är faktiskt hela 450 olika krav som en sal ska leva upp till för att anses som helt färdig. Man ska till exempel även enkelt få upp bild och ljud från bärbara datorer, surfplattor, mobiltelefoner, videokameror och dessa inkopplingsmöjligheter finns vid parternas platser.
Ändrar detta på något vis fotograferings- och filmningsförbudet i rättssalarna?
– Nej det gör det inte. Domstolarna får göra en inspelning och spara ljud och bild från förhandlingen, som sedan finns tillgänglig för de olika parterna. Du som journalist har bara rätt att ta del av det inspelade ljudet från förhandlingen.
Fördelar med att kunna ta upp vittnesmål på distans?
– Att som vittne delta och vittna över videolänk är nästan mer regel än undantag i dag. Det är väldigt ofta som det vittnas från olika platser under en förhandling. Varje domstol har i dag dedikerade videorum där du som vittne kan medverka. Det är upp till domaren i det aktuella målet att godkänna om du får göra det och vi ser hos domarkåren att acceptansen för tekniken blir allt större. Men i vissa mål kan man se det som ett värde i att vittnet är fysiskt är på plats. Detta skiljer sig lite åt beroende på vilken typ av mål det handlar om.
Att använda videokonferenstekniken kan också vara smidigt om parterna befinner sig långt ifrån domstolen. Det är också bra om någon inte vill befinna sig på plats, på grund av rädsla. Fotograf: Ewa Ahlin
Vilken har varit den störst utmaningen?
– Det har egentligen varit två stora utmaningar och det ena är lokalerna. Vi har domstolsbyggnader från 1600-talet, fram till de allra modernaste, och vi skulle få in samma funktioner i alla salar och även få ut samma resultat. Vi har jobbat mycket med belysning som haft en tendens att flimra och vi har även gjort flera akustikåtgärder. Så det har varit en byggnadstekniskt stor utmaning. Sedan var det viktigt att skapa ett användarvänligt gränssnitt och kontinuerligt hålla i utbildningar för alla som ska nyttja och styra tekniken.
När är projektet med kamerainstallationer i domstolarna klart?
– På sätt och vis kommer det aldrig vara färdigt. Tekniken i en sal ska räcka i minst åtta år efter installation, men vi ser att det håller i uppåt tio år. När teknik faller för åldersstrecket måste den bytas ut, så det är ett pågående arbete. Nu är vi på generation två, skulle man kunna säga. Vi är dock klara på det sättet att alla salar hos svenska domstolar har modern teknik och lever upp till ambitionen med den moderna rättegången.
